Nuckö, Hapsal och Padis 24-26.8.2018 

 

Nuckö Gymnasium i Birkas har svensk och nordisk kulturinriktning. Svenskläraren Inna tog emot oss och berättade  om undervisningen. Estlandsvännerna fungerade från första början på 1990-talet som en fadder för svenskundervisningen, se historiken.   

 

Nuckö kyrka byggdes kring år 1500 i sengotisk stil. Den har rödmålat trätak.  

 

 

Den vackert snickrade sommarrestaurangen Kuursaal byggdes på strandpromenaden i slutet av 1800-talet och frekventerades av Ryska kejsarfamiljen och St Petersburgs adel. Restaurangen försöker numera tyvärr på ett ofördelaktigt sätt anpassa sig till moderna tider. 

 

Hapsal järnvägsstation har en 216 m lång täckt perrong. Kurortstaden var ett högt uppskattat semesterställe bland den ryska aristrokratin. Det första passagerartåget kom till Hapsal 1904. Järnvägstrafiken upphörde 1995. I stationsbyggnaden finns nu ett informativt järnvägs- och kommunikationsmuseum.   

 

Hapsal blev katolskt biskopssäte under andra hälften av 1200-talet. Runtom biskopskatedralen byggdes under olika perioder en befäst borg. Borgen i Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter påminner om biskopsborgen i Hapsal, där bokens illustratör Ilon Wikland bott som barn.  

 

Hapsal rådhusbyggnad härstammar från 1700-talet. Sedan 1950 inrymmer rådhuset ett stadsmuseum med utställningar om kurortsstadens utveckling. 

 

Traditionen att sticka spetssjalar startade i Hapsal under 1800-talets andra hälft. Tack vare rika badgäster blev Hapsal-sjalen snart känd som en lyxartikel. Fint folk ville ha fina sjalar.  Hapsal Spetscentrum har en permanent utställning av Hapsal sjalar och dukar. 
 

Hapsal domkyrka har ett fönster i vilket man under augustimånads fullmåne lär kunna skåda en kvinnofigur. Under Vita Damens dagar (Valge Daami Aeg) ordnas flera festligheter och staden fylls med konserter, föreställningar och utställningar. 

 

Aibolands museum berättar om estlandssvenskarnas tusenåriga historia i Estland. 

 

Museichefen Ülo Kalm berättade om museets historia, samlingar och verksamhet. 

 

Bland de permanenta föremålen i museet finns en 20 m lång bildväv, gjord av en grupp frivilliga som kallar sig Torsdagstanterna. Väven är planerad av Jorma Friberg och visar i bilder estlanssvenskarnas historia.

 

Eftermiddagskaffe i Aibolands café mellan museet och stranden. 

 

Jorma Friberg berättade om olika typer av estlandssvenskarnas träbåtar.

 

Forneldarnas natt firades också vid Afrikastranden på Strandpromenaden i Hapsal. 

 

Strandpromenaden i Hapsal efter solnedgången. 

 

Konstnären Ant Laikmaa föddes 1866. För det mesta målade han naturlandskap och porträtt med pastellteknik. Sitt sista hem byggde Laikmaa i Kadarpiku by öster om Hapsal. Huset har konstruerats enligt konstnärens egna ritningar och huset omges nu av en naturpark. På första våningen finns en utställning som presenterar mästarens liv. På andra våningen ligger en ateljé samt ett arbets- och sovrum med personliga föremål.

 

Padis herrgård har restaurerats av den ursprungliga släkten von Ramm och rymmer nu ett hotell och en à la carte restaurang. 

 

Padis kloster grundades som ett cistercienskloster 1281. På 1300-talet gav Sveriges kung Magnus Eriksson munkarna i Padis patronatsrätten över Borgå socken i Finland. I Nyland hade munkarna egendomar i Ingå och Kyrkslätts socknar samt rätt till laxfiske i Abborfors och i Helsinge å. Klosterverkamheten torde ha upphört 1561. 

 


-> Resans program https://www.estlandsvannerna.fi/mera/resorna/2018/